Category Archives: Fiskar

Svenskt rekord på tånglake

Anders Sonesson tånglake

Tånglaken är en bottenfisk som lever i tång- och algbältet nära bottnen. Den är relativt vanlig runt våra kuster i Östersjön och på syd- och västkusten. Allt fler väljer att försöka fånga den lilla ålliknande fisken i vikter över 250 gram som är gränsen för att Sportfiskarna ska storfiskregistrera den.

Anders Sonesson från Kvidinge gav sig ut under ett par dagar i höstas för att fånga en tånglake. Den 15 november lyckades han fånga ett stort exemplar på bottenmete med borstmaskagnad krok, utanför Helsingborgs Kopparverk. Det blev ett nytt svenskt rekord, 332 gram på en godkänd våg och 41 centimeter lång.

Sportfiskarna har godkänt rekordfångsten.

Foto: Storfiskregistret 

WWF har rödlistat Nordhavsräkan och det bryr sig inte HaV eller fiskebranschen om

Världsnaturfonden WWF har rödlistat Nordhavsräkan, som hotas av överfiske och avråder konsumenter att köpa räkorna. Att räkbeståndet är hotat det håller varken Havs- och vattenmyndigheten eller fiskebranschen med om.

– EU har gett våra fiskare rättighet att fiska räkor och den förutsätter jag att man utnyttjar, säger landsbygdminister Eskil Erlandsson (C) till Västnytt.

– Vad beträffar bestånden är de på hygglig nivå och svenska fiskare har rätt att ta upp den kvot som är dem tilldelade, säger Eskil Erlandsson.

Min syn på detta är att Yrkesfiskare och Havs- och vattenmyndigheten bara tänker på pengar och hänvisar till papper. vist ska de få ta upp sina kvoter, men om beståndet ändras eller hotas att försvinna så måste man kunna bryta. Då kan man inte titta på sina papper och sedan fortsätta som vanligt, som om inget har hänt.

Världsnaturfonden menar att små räkor kastas tillbaka eftersom de stora ger mer pengar. Problemet är att de små räkorna oftast kläms ihjäl när de fångas, så de är döda när de kastas i havet igen. Det är därför förbjudet att kasta tillbaka de små räkorna.

– Kontrollen måste bli bättre så att man inte slänger tillbaka det man inte får slänga tillbaka, det vill säga den lilla räkan, säger Eskil Erlandsson.

– Om man fortsätter med de otillåtna utkasten är det förödande. Det är en stor risk att räkbeståndet fortsätter gå neråt och då sågar man faktiskt av den gren man sitter på, menar Inger Näslund, fiskeexpert på Världsnaturfonden, WWF.

Landets kräftexperter samlas till konferens i Jönköping

Nu i veckan den 27 – 28 november träffas forskare, andra experter och lokala förvaltare av kräftvatten i Jönköping. För att besvara frågan Vad är det som händer med våra kräftor? I sjöar med signalkräfta minskar fångsterna och kräftpest är ett fortsatt hot mot flodkräftan.

konferensn arrangeras av Havs- och vattenmyndigheten, SLU Aqua, Sveriges Fiskvattenägareförbund och Länsstyrelsen Jönköping.

kräftpest

Här är deras pressmeddelande

” I Sverige finns två arter sötvattenskräftor: flodkräfta och signalkräfta. Bestånden av flodkräfta har minskat kraftigt i landet under 1900-talet, främst på grund av kräftpest, men också försurning, föroreningar, vattenreglering och konkurrens och smittspridning från signalkräftan. Man räknar med att så mycket som 97 procent av flodkräftbestånden slagits ut under de senaste hundra åren. Den svenska flodkräftan finns med på ArtDatabankens lista över akut hotade arter, den så kallade rödlistan.

Signalkräftan kommer från Nordamerika och sattes på 1960-talet ut i svenska vatten. Sedan 1994 är det förbjudet att plantera ut signalkräftor i Sverige där tillstånd inte funnits tidigare på grund av risken för spridning av kräftpest. De senaste åren har även fångsterna av signalkräfta minskat i många svenska sjöar.

– Kräftor är en betydelsefull del av den biologiska mångfalden och samtidigt en viktig resurs. Konferensen handlar bland annat om hur vi kan bli bättre på att förvalta, bevara och utveckla bestånden av både flod- och signalkräfta, säger Fredrik Nordwall, enhetschef på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Det är sju år sedan det hölls en nationell kräftkonferens i Sverige, även den gången i Jönköping.

– Kräftor är en viktig resurs på landsbygden i Jönköpings län och har så varit sedan början av 1900-talet. Idag är det signalkräftorna som helt dominerar i länets vatten och att nu kunna sprida de absolut senaste rönen om hur man på bästa sätt förvaltar signalkräftbestånden och kräftfisket på ett långsiktigt hållbart sätt känns väldigt bra, säger Anton Halldén, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen i Jönköping.

– Kräftfisket är en värdefull källa till rekreation, livskvalitet och näringsverksamhet på landsbygden. Vi efterlyser mer kunskap om vad som påverkar kräftbestånden och råd och riktlinjer för en bra kräftförvaltning. Vårt mål med konferensen är att forskarna ska förmedla sina kunskaper och resultat till landsbygdens kräftförvaltare, säger, Thomas Lennartsson, förbundsdirektör på Sveriges fiskevattenägareförbund

Redan 1993 gjorde dåvarande Fiskeriverket en utredning om möjligheterna att öka flodkräftbeståndet i svenska vatten och lämnade ett förslag till handlingsprogram. Detta blev underlag förÅtgärdsprogrammet för bevarande av flodkräfta 2008 – 2013 som är Havs- och vattenmyndigheten, SLU Aqua och länsstyrelsernas arbetar efter.

– Flodkräftan finns idag i landets alla 21 län och de flesta arbetar aktivt med åtgärder. Den viktigaste åtgärden är att stoppa illegala utsättningar av signalkräfta för att minska spridningen av kräftpest. Det kan också handla om att återintroducera flodkräftan där de har chans att överleva, att återställa livsmiljöer genom exempelvis kalkning och annan restaurering och att förbättra möjligheterna till ett uthålligt nyttjande, säger Lennart Edsman, forskare vid SLU Aqua och nationell koordinator för åtgärdsprogrammet.

Mycket av arbetet med att bevara flodkräftan bygger på lokalt engagemang. Under konferensen ges flera exempel på hur det går till i praktiken, deltagarna får veta hur flodkräftan påverkas av vattenkraften, hur man lyckades utrota signalkräftan på Gotland och hur norrmännen arbetar för att upptäcka och få bort kräftpesten.

Första svenska fyndet av den främmande och invasiva arten marmorkräfta gjordes i november 2012 i Märstaån i Sigtuna kommun. Att den är invasiv innebär att den hotar den biologiska mångfalden. Marmorkräftan härstammar från USA och det är första gången den hittats i Skandinavien

Sofia Brockmark, utredare på HaV, berättar om arbetet med att bedöma riskerna med marmorkräftan och de insatser som gjorts hittills.

– Risken för att kräftor som sätts ut sprider smitta är väldigt stor och en här kan enstaka utsättning skapa en vild population då arten förökar sig genom jungfrufödsel. De 13 individer som hittades i Märstån har undersökts för kräftpestsmitta och den smittsamma kräftsjukdomen white-spot disease och alla prover är negativa. Inget tyder heller på att arten spridits, säger Sofia Brockmark

Konferensen hålls på Elite Stora Hotellet i Jönköping och pågår 27-28 november. HaV:s generaldirektör Björn Risinger invigningstalar och som avslutning får deltagarna lyssna till krögaren och vinkännaren Carl-Jan Granqvist från Grythyttan som berättar om hur kräftor gått från att vara husmanskost till att bli delikatess. ”

Länk till programmet

ASC-certifierad lax i svenska butiker.

salmo

Alla de 16 internationella företag som odlar lax för oss konsumenter har nu beslutat om att tillsammans arbeta för en större hållbarhet inom industrin. Målet är att senast år 2020 ska deras hela produktion ha den internationella certifieringen ASC (Aquaculture Stewardship Council) för hållbar fiskodling.

Mängden vildfångad fisk till oss konsumenter översteg den globala totala vattenbruksproduktionen för fem år sedan. För två år sedan producerade vattenbruket mer i volym än nötköttsproduktionen globalt. WWF började för tio år sedan att arbeta med flera intressenter för att ta fram ett regelverk till ASC för hållbar fiskodling. Kriterierna för lax blev klara 2012.

– Att laxodlingsindustrin slutligen har beslutat att samarbeta för större hållbarhet är goda nyheter. Det är ett åtagande som kommer att förändra vattenbruket och få dominoeffekter i hela den globala livsmedelsindustrin, säger Inger Näslund, expert fiskefrågor på Världsnaturfonden WWF.

Kriterierna för lax kommer att drastiskt minska de negativa effekterna av laxproduktionen i några av världens mest känsliga kustmiljöer. Några av problemen som ska lösas är bland annat näringsutsläpp, kemikalieanvändning, rymningar av odlad lax som kan sprida sjukdomar, lokal påverkan och inte minst frågan om mängden vildfångad fisk i fodret.

– Vi bör alltså inom en snar framtid kunna förvänta oss att hitta ASC-certifierad lax i svenska butiker. Då efterfrågan på odlad fisk och skaldjur ökar i hela världen är det viktigt att fiskodlingen blir effektiv, miljöanpassad och använder mindre naturresurser. Havens fiskresurser måste värnas då utfiskningen har fått gå allt för långt, säger Inger Näslund.

Vi konsumenter och inköpare ska med ASC-certifieringen kunna välja dokumenterat hållbara produkter och veta att de miljömässiga konsekvenserna av fiskodlingen har varit minimal.

Foto: Hartley, William W. Wikimedia Commons

Svenska kvoter för yrkesfiskare

Varje år bestämmer EU-rådet för jordbruk och fiske den totala tillåtna fångstmängden (TAC) som yrkesfiskare får ta upp. För Östersjön bestäms det i oktober och för Västerhavet i december. Havs- och vattenmyndighetens mål är att fastställda svenska fiskekvoter efterlevs.

Havs- och vattenmyndighetens ansvar är att kontrollera uppgifter av fångster och kvotuppföljningen. När kvoten för fisket på ett visst bestånd är uppfiskad beslutar myndigheten om fiskestopp. Problemet är att fiskestoppet endast gäller båtar som är över 8 meter. Yrkesfiskarna är ju inte dummare än att de använder mindre fast fler båtar, så kan de fortsätta fiska lika mycket som innan.

Här är svenska kvoter i Östersjön för 2013 och här de svenska kvoter i Västerhavet för 2012 och 2013 (Norska havet, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt)

W460_ICES_Östersjön

Gratis app – Fisknyckeln

logga_fisknyckel

Idag tänkte jag tipsa er om något ni inte brukar läsa om här på naturbloggen. Nämligen en smartphone APP.

Med appen Fisknyckeln kan du lära dig hur 50 fiskarter lever och ser ut.  Det är Sportfiskarna tillsammans med Svenska artprojektet och Nationalnyckeln som tagit fram denna APP.

Appen har detaljerade beskrivningar av drygt 50 fiskarter som lever i våra svenska sötvatten. Du kan enkelt hitta rätt art genom att svara på frågor om fiskens utseende och på så vis få hjälp att identifiera fisken.

Alla artbilderna i appen kommer från nationalnyckelvolymen om fiskar.

– Livet under ytan är dolt och hamnar nog ofta också i skymundan i skolundervisningen. Samtidigt är hoten idag många mot vattenmiljöerna. Vi tror att grunden för att vilja värna om livet under ytan är att först lära känna det, sägerJoel Norlin. Koordinator på Sportfiskarnas huvudkontor.

– Att prova på fiske är det bästa sättet att väcka intresse för livet under ytan. Appen är ett bra komplement för alla vetgiriga semesterfiskare i sommar, avslutar Joel Norlin.

tre

Jag rekommenderar att ni laddar ner appen nu,
den är gratis ändra fram till sista juli!

Appstore eller Google play

 

 

Utsättning av havsöring

Ronneby kommun köpte 1000 stycken havsöringar från vår odling på folkhögskolan. De var ett åriga och vi satte ut de i Listerbyån tidigare i veckan.

Så nu har vi bara ynglen kvar. De flästa är frisimmande, det vill säga att de har förbrukat gulesäcken och börjar äta mat själva. För tillfälligt har vi inte så mycket att göra i odlingen förutom kolla till ynglen dagligen och se till så inget allvarligt händer dem.

Här under är två små klipp från utsättningen av våra ett åriga havsöringar.

Vad är en diadrom fisk?

Har du hört talas om katadrom fiskar eller kanske anadrom fiskar? Om inte så kommer du nu får höra vad detta är för några fiskar.

Anadrom + Katadrom = Diadrom

Arter som lever i saltvatten men som simmar in för att leker i sötvatten är anadroma fiskar. En typisk sådan art är lax, men också havsöring, sik, harr, aborre, flodnejonöga och havsnejonöga.

Katadroma fiskar är dom arter som gör tvärt om mot vad anadroma arter. Katadroma arter simmar ut i havet för att leka och sedan lever dom och äter sig stora i sötvatten. Ett bra exempel på detta är den rödlistade ålen anguilla anguilla vars larverna transporteras med hjälp av strömmar mot våra kuster. Den resan kan förmodligen ta upp till tre år. När ålen vuxit upp till blankål vandrar den under några månader tillbaka till Sargassohavet där den sedan lek.

Men vad är då diadrom fiskar?
Jo! Diadroma fiskar är ett samlingsnamn på anadroma och katadroma fiskar. Fiskart som vandrar mellan salt och sött vatten.

* Anadrom: fiskart som lever i saltvatten men fortplantar sig i sötvatten
* Katadrom: fiskart som lever i sötvatten men fortplantar sig i saltvatten
* Diadrom: fiskart som vandrar mellan salt och sött vatten

Bild: Wikimedia commons

Laxen är utdöd!

-Odlad lax anses vara ett hot mot den naturliga vildlaxstamen som finns kvar. Menar eu-parlamentet.

För 2 veckorsedan bestämde eu-parlamentet att all utsättning av odlad lax i östersjön ska förbjudas. Det betyder att den svenska laxen kommer inom en snar framtid att vara utdöd. Den är redan idag hotad, det odlas och planteras ut lax för att hjälpa laxen. Nu när man inte får plantera ut så kommer den vilda svenska laxen att sakta tinas bort från östersjön.

Jag tror inte det hjälper med att bara göra bättre vandringsvägar upp till lekplattserna för vildlaxen ska överleva. Det skulle behövas ett totalk fiskeförbut för alla yrkesfiskare och fritidsfiskare att fiska efter lax. Plus Bättre fiskvägar som man sedan följer upp för att se så dom fungerar som dom ska.

Jag kan rekommendera att du även kollar på Uppdrag granskning synar den svenska laxpolitiken.

Skriv en kommentar om du som jag tycker att det är dumt att stoppa utsättning av odlad lax.

Befrukta öringens rom

Hej.
Idag har vi klämmt ut rom från en hona och mjölke från 3 hanar som vi har lyckats fånga i våran fälla. Vi har fler honor och hanar i fellan fast deras rom har inte lossnat än så därför blev det bara ägg från en hona idag.

Efter att man har klämt ut rom och mjölke från djuren så klarar det sig i 24 timmar innan det blir för gammalt. Vi blandade ihop rom och mjölke i en liten hink och sen hälde i vatten för att prosessen ska starta.

Efter ca 200 dygnsgrader så kan man se ögon i romen och då kallas det för ögonpungtad rom. Romen är mycket ömtålig fram till dess. Efter 200 dygnsgrader till så kläcks öringen och är då en gulesäcksyngel.

Här under är 2 videoklipp som jag spelade in så du kan får ni se hur det går till.

P.s Dygnsrader är så många grader det är i vattnet. Så är det 7 grader ena dagen så är det 7 dygnsgrader.
P.ss En öring har ca 5000 romkorn.